Livet är slöjd!

En blogg om slojd.nu, läromedel, fortbildning och symaskiner. Välkommen!

Vi växtfärgar på stranden i Bjärred.

Direktlänk 0 Kommentarer
 På tre av skolorna i Bjärred finns sedan 30 år tillbaka en tradition att år fem får gå till stranden och växtfärga garn. Jag är definitivt ingen god förvaltare av traditioner, tvärt om vill jag hela tiden uppleva nya saker. Det finns dock två saker som jag värnar om, det ena är att växtfärga garn på stranden och det andra är att vara skogens Mulle. För mig är det samma rutiner varje år men för barnen är det nytt och spännande.

Växtfärgningsritualen är utarbetad under många år av våra företrädare och vi har ärvt recept, rutiner mm som vi följer noga för då vet vi att vi garanterat får ett bra resultat.
I våras bjöd vi in alla kollegor i Lomma-Lund regionen till en fortbildningseftermiddag för att visa och berätta. Mer om detta och bilder från det finns i ett tidigare blogginlägg HÄR:

I år hade vi läst boken "100 % fördomar" som sommarläxa på skolan. Det är ett faktum på vår skola att vi har kvinnlig tx-lärare och manlig lärare på tm. Vi kan inte göra något åt det men vi kan ju prata med barnen om varför det är så och i fall det alltid ska behöva vara så? Lite inspirerad av boken föreslog jag att vi skulle byta uppgifter på färgningsdagen och se i fall någon av eleverna skulle reagera. Min tm kollega Jan sa ok.

När vi kommer ner till stranden har alla elever tydligt och klart för sig vad de har för uppgifter hela dagen. De har dragit en lott med en färg och en siffra och lotten styr sedan vad de ska göra. Vi börjar dagen med att alla 1or och 2or knyter för garn och såpar in grytorna, 3or och 4or gör upp eld och 5or och 6or hämtar vatten.
I år bytte Jan och jag så att jag skulle ta hand om elden och Jan om garn och grytor.
Det började med att jag lyckades sätta den välslipade yxan i lillfingret, suck. Jag svepte snabbt om ett papper så att ingen skulle märka något men var sedan lite för justerad för att hugga ved.... Hur det blev eld och om vi nånsin kommer att kunna nysta upp garnerna vet jag inte och det var definitivt ingen av eleverna som reagerade. Fördomarna sitter nog bara hos oss och i detta läget tror jag att vi återgår till att göra det vi är bäst på nästa år. Eller så tränar vi på våra nya uppgifter, vem vet :-)

En härlig dag hade vi i alla fall. 4 grytor innehållande vassvippor, renfana, krapp och kochenille och två hg garn + ett avslutande indigobad där vi färgade över 1 hg från varje färg. Totalt blev det 10 härvor vackert garn som vi ska väva bilder av under hösten samtidigt som vi lyssnar på talboken Häxorna av Roal Dahl. Maximal njutning utlovas...
Årets skörd!
Alla har förutbestämda uppgifter under hela dagen, det är en förutsättning för att arbetet ska fungera.

Här svänger jag det indigofärgade garnet i luften för att få in syre så att färgen utvecklas maximalt.
Vi sköljer garnerna noga i havet, sen tar jag hem och tvättar dem i ulltvättmedel, lite ättika i sista sköljvattnet ger rätt ph åt garnet igen.
Eleverna njuter av sitt verk. Det är häftigt att lägga i vinröda vassvippor i grytan som sen ger en brun sörja och upp kommer härligt limegrönt garn!
Det traditionsenliga slutfotot som tagits i alla år, fast med nya elever...
Stranden inbjuder till aktivitet och kreativitet.

garnlampa

Direktlänk 5 Kommentarer
Livet är slöjd heter det ju, och på senaste tiden så har jag fått det bekräftat. Mitt liv är slöjd, allting i mitt liv genomsyras av en vilja att slöjda från både mig och andra. En dag när jag satt på mitt favoritcafé Wickmanska gården i Lund, och planerade den episka valvakan som vi ska anordna där, så sa min vän Moa plötsligt, "Vi gör garnlampor!" jag svarade förtjust "JA!". Vi sprang in i köket och hittade snart potatismjöl som vi använde för att göra tapetklister och i Mecka (den delen av cafét vi meckar med saker i) hittade vi garn och ballonger. Moa som hade tänkt göra en lampa till våra kompisar som flyttat hemifrån gjorde en stor ballong med rött och gult. Jag som inte hade en aning om vad min skulle vara till gjorde den lite mindre och tog ett säkert kort när det gällde färg, brunt och brunröd passar alltid i vårat hus. När jag kände mig färdig och hade tvättat av fingrarna, som var fulla med potatismjöl och vatten, så letade jag runt lite efter något att hänga upp den i för torkning och mest som jag gick runt och letade så hittade jag jättemycket glitter. WOW min lyckodag! Glad och nöjd öser jag på med glitter. Sen var det bara att låta den torka. När jag kom hem nöjd och glad så kvarstod problemet att jag inte visste var jag skulle ha den här lampan. Det problemet löste sig snart, efter att jag hade visat den för mamma så tar hon den, springer iväg in i vardagsrummet och säger voila! kom och titta!

Virkvilda döttrar...

Direktlänk 0 Kommentarer
Jag vet inte riktigt hur det gick till men plötsligt hade Sara tackat ja till att hålla i en worshop på ett Japanevent i Stockholm och lovat virka figurer... Inför eventet blev både hon och Moa lite smått virkvilda och här är några av figurerna som de producerat.

Det värsta är att det är smittsamt. I går kväll hade vi ett långt samtal mellan Sätergläntan och Lund, Moa och jag hade högtalartelefon och Sara satt med headset, ivrigt virkande alla tre :-)
Sara började på ett pannband och ville lära sig hur man virkar så det ser ut som stickat. Det finns beskrivet med film på Virka. Moa håller på med en figur som ska bli födelsepresent och åka till nordNorge. Jag har länge gått och klämt på ett härligt vinrödmelerat raggigarn, det får bli en sjal i "halv mormorsruta". Hel mormorsruta finns också beskriven på Virka, jag lägger dit sjalen så fort den blir klar (om den blir bra). Har man bara lite garn och en virknål kan det aldrig bli tråkigt :-)

Sätergläntan!

Direktlänk 2 Kommentarer

Jag kan inte komma ihåg att jag slöjdat särskillt mycket som barn. Pärlplattor la jag förståss konstant i ungefär 10 år men jag kan inte minnas att jag sydde något eller så. Men så hittar man sånna här bilder - jag är typ fem bast och har precis sytt min första nalle!

Jag har iallafall kommit fram till sätergläntan nu, spännande, läskigt och kul! Imorgon börjar det!

Hej, här har ni mej!

Direktlänk 2 Kommentarer
Nu kanske ni undrar vem det är som kommer inhoppandes i bilden. Det är ju jag! *tada*. Moa alias dunderdemo (ett smeknamn jag fick i högstadiet när vi behövde skilja oss Moór åt). Jag är den yngsta dottern i Degerfälts familjen precis hemkommen från ett fantastiskt år på Irland, som är ett land där kulturen sprutar ut från vart gathörn (jag kommer säkert att berätta mer om mina upplevelser därifrån). Nu har jag äntligen landat med båda fötterna i Sverige och med tankarna i slojd.nu. Här har jag jobbat nu i fyra veckor med att inreda butikslokalen, sortera och organisera det överfulla förrådet som är fyllt med textila och icke textila inspirations material. Om jag ändå hade 30 timmar om dygnet! Då hade jag legat begravd i färger, ull, garn och cykelslangar i alla fall 16 av de timmarna! Nå ja, jag får nöja mig med att få arbeta i en lokal fylld av inspiration och glädje. Nu är det så att min kära syster tänkte lämna oss under ett år och flytta upp till Sätergläntan i Dalarna. Där ska hon bevara vårt svenska kulturarv och lära sig väva. Förhoppningsvis fungerar Internet uppe på berget så att vi får höra från henne med jämna mellanrum här på bloggen. Som avslut på Saras arbete här och början på mitt tänkte vi ha en sommarfest! Vi vill framförallt visa den nyinredda lokalen och alla de fantastiska symaskiner vi säljer här. Alla som har vägarna förbi är hjärtligt välkomna på lite kaffe och tårta. Självklart får ni chansen att testa alla maskiner och om ni känner någon som snart fyller år eller vill vara i god tid med julklappsinköpet så varför inte använda vår fantastiska broderimaskin och ge bort en namnprydd handduk. Välkommen!
« Äldre Start Nyare »